Rapporter

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns, Kabusaåns och Tygeåns avrinningsområde 2022. Framtagen av SGS Analytics Sweden AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2021. Framtagen av SGS Analytics AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns, Kabusaåns och Tygeåns avrinningsområde 2020. Framtagen av SGS Analytics Sweden AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2019. Framtagen av SYNLAB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2018. Framtagen av SYNLAB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2016. Framtagen av Calluna AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2016. Framtagen av Calluna AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2015. Framtagen av Calluna på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2014. Framtagen av Calluna AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2013. Framtagen av Calluna AB på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2012. Framtagen av Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2013. Framtagen av Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2010. Framtagen av Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2009. Framtagen av Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Nybroåkommittén.

Lantmännen AnalyCen AB har av Kommittén för samordnad kontroll av Nybroån fått i uppdrag att utföra recipientkontrollen i Nybroån. Samordnad recipientkontroll har utförts sedan 1982. Programmet omfattar vattenkemi, påväxtalger och elfiske. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Lantmännen AnalyCen fått i uppdrag att genomföra sammanställning av material och skriva årsrapporten för år 2007. Väderåret 2007 blev milt och nederbördsrikt, framför allt under januari, juni och juli kom mycket stora nederbördsmängder. Årets första månader var i medeltal flera grader varmare än normalt. Syretillståndet var överlag bra utom i Herrestadbäcken där tillståndet var svagt. På denna lokal var även halten organiskt kol och grumling större än på de övriga lokalerna. Halterna av totalkväve har i medeltal högst i Örupsån och nedre delen av Nybroån (station 18). För fosfor uppmättes i medeltal de högsta halterna i Örupsån nedströms Tomelilla ARV och i Herrestadbäcken. Den totala transporten av fosfor och organiskt kol var något högre än föregående år vilket kan förklaras av högre flöden. Den totala transporten av kväve var nära densamma som år 2006. De arealspecifika förlusterna är dock fortfarande höga eller mycket höga på samtliga kontrollerade stationer.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2005. Framtagen av ALcontrol, på uppdrag av Nybroåkommittén.

Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Nybroåns avrinningsområde 2004. Framtagen av ALcontrol, på uppdrag av Nybroåkommittén.

Under 2019 har elfiskeundersökningar utförts i på två lokaler i Nybroån vid Köpingebro och övningsfältet och på en lokal i nedre delen av Kulleån. Oring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) registrerades på de undersökta lokalerna. Tätheten av öring (O+) var hög på samtliga lokaler och i nåvå med genomsnittet för Skånska vattendrag. Lokalerna i Nybroån vid Köpingebro och övningsfältet klassas med måttlig ekologisk status medan lokalen i Kulleån klassas med god ekologisk status. Lokalerna visar på ingen eller obetydlig påverkan. ÖVer tid klassas lokalerna i Nybroån (Köpngebro, övningsfältet) med måttlig ekologisk status och lokalen i Kulleån med god ekologisk status. Utöver öring och stensimpa har förekomst av elritsa (Phoxinus phoxinus), signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) och ål (Anguilla anguilla) påvisats i Nybroån under 2019 års elfiskeundersökningar.

För att kartlägga förekomst och tätheter av fisk i Örupsån har lämpliga lokaler valts ut för provfiske. De områden som valts ut för provfisken har bedömts vara, dels fiskförande, dels tillräckligt grunda för att elfiske ska kunna genomföras effektivt. Elfiske har utförts i Örupsån på totalt 6 lokaler under 2014.

Sammanlagt har åtta kvantitativa elfisken genomförts under 2006 inom Nybroåns avrinningsområde. Vattendrag som har undersökts är Nybroån (2 lokaler) med tillflödena Örupsån (3 lokaler), Välabäcken, Kulleån och Trydeån. Öring (Salmo trutta) registrerades på samtliga lokaler. Sju lokaler visar på en låg påverkansgrad, hade ett relativt stort antal arter och en hög fiskbiomassa. Den nedre lokalen i Örupsån visade på en betydlig påverkan med låg fisktäthet och sparsamt med årsungar av öring. Stensimpa (Cottus gobio) registrerades på fyra lokaler, den saknas dock på de undersökta lokalerna i Örupsån och Välabäcken. Överlag var tätheterna av öring något lägre jämfört med tidigare år, vilket kan bero på sommarens extrema väderförhållanden. En lång torr värmeperiod under juni och juli som följdes av mycket hög nederbörd under augusti. Sammanfattningsvis framgår det av 2006 års elfiske att relativt stabila förhållande för fiskfaunan råder i Nybroån, Kulleån, Trydeån och Örupsån. Utöver öring och stensimpa har förekomst av elritsa (Phoxinus phoxinus), gädda (Esox lucius), signalkräfta (Pasifastacus leniusculus), småspigg (Pungitius pungitius), skrubba (Platichthys flesus) och ål (Anguilla anguilla) påvisats i Nybroån under 2006 års elfiskeundersökningar.

Historik om öring och lax i Nybroån, av Nils Ehnbom. Särtryck ur Svensk Fiskeri Tidskrift 1966.

Inventering har utförts med elfiske och biotopkartering. Lekplatser från öring har registrerats vid biotopkartering. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även redovisning av tidigare fiskundersökningar. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. Inför framtida åtgärder är det viktigt med ett helhets grepp över hela vattendraget med målsättning att återställa vattendragets hydrologiska och ekologiska funktion. Exempel på åtgärder är, att anlägga bredare skyddszoner där det utförs en kombination med avfasning av kanterna, förstärkning och biotopåtgärder med sten och block samt trädplantering för att öka beskuggningen. Åtgärderna bör utformas så att breddning kan ske utan risk för erosion samt att sträckorna är väl beskuggade, vilket medför att framtida underhållsrensningar kan undvikas.

Inventering har utförts med elfiske och biotopkartering. Lekplatser från öring har registrerats vid biotopkartering. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även redovisning av tidigare fiskundersökningar. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. Inför framtida åtgärder är det viktigt med ett helhets grepp över hela vattendraget med målsättning att återställa vattendragets hydrologiska och ekologiska funktion. Exempel på åtgärder är, att anlägga bredare skyddszoner där det utförs en kombination med avfasning av kanterna, förstärkning och biotopåtgärder med sten och block samt trädplantering för att öka beskuggningen. Åtgärderna bör utformas så att breddning kan ske utan risk för erosion samt att sträckorna är väl beskuggade, vilket medför att framtida underhållsrensningar kan undvikas.

Fiskevårdsplan för Trydeån, framtagen av Eklövs fiske och fiskevård 2013. Planen innehåller redovisningar av biotopkarteringar och elfisken samt förslag till åtgärder.

Fiskevårdsplan för Välabäcken, framtagen av Eklövs fiske och fiskevård 2011. Planen innehåller redovisningar av biotopkarteringar och elfisken samt förslag till åtgärder.

Under 2009 har Nybroån biotopkarterats och elfiskats. Denna fiskevårdsplan har tagits fram av Calluna AB med dessa resultat som underlag. Fältarbetet har genomförts av Kenneth Johansson, Karin Almlöf och Anna Bergkvist. Rapporten har sammanställts av Kenneth Johansson och Karin Almlöf som även varit projektledare. I fiskevårdsplanen presenteras även tidigare genomförda fiskevårdsåtgärder och slutligen förslag på ytterligare åtgärder som bör genomföras i ån. Fiskevårdsplanen omfattar enbart Nybroåns huvudfåra.

Fiskevårdsplan för Kabusaån framtagen av Eklövs fiske och fiskevård 2002. Planen innehåller redovisningar av biotopkarteringar och elfisken samt förslag till åtgärder.

Under 2021 färdigställde Naturcentrum AB på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne åtgärdsförslag för våtmarker och vattendragssträckor inom Örupsåns avrinningsområde (biflöde till Nybroån). Örupsån har ”Måttlig” ekologisk status och ”Uppnår ej god” kemisk status. Status behöver förbättras och åtgärderna fokuserar på topografiskt och hydrologiskt lämpliga platser där en våtmark kan anläggas utan större ingrepp i landskapsbilden samt där en naturlig tillrinning finns. Åtgärderna syftar till att bidra med näringsrening, ökad biologisk mångfald, vattenhushållning och flödesutjämning. Totalt har 33 potentiella våtmarksytor och 3 restaureringssträckor längs med vattendraget identifierats (se Bilaga 2).

Under 2020 färdigställde Naturcentrum AB på uppdrag av Tomelilla kommun ett lokalt åtgärdsprogram för Stenbybäckens avrinningsområde (biflöde till Trydeån-Nybroån). Syftet är att ge fördjupad kunskap om vilka åtgärder som är effektivast att genomföra för att bland annat förbättra vattenkvalitén och den biologiska mångfalden. Stenbybäcken avvattnar framförallt Tomelilla kommun och det finns problematik med översvämning i både Tomelilla tätort och på jordbruksmark som leder till erosion. Bäcken är starkt påverkad av människan (ca 85 %) och all den påverkan från uträtning och fördjupning till förändrad eller intensifierad markanvändning i avrinningsområdet har medfört att de naturliga tjänster, såsom flödesutjämning, näringsrening och biologisk mångfald, är kraftigt försämrade. Resultatet visar 20 olika åtgärdsförslag både i bäcken och runt om. Åtgärderna innefattar vårmarker samt restaurering av vattendragsfåran och svämplan. Fokus är att återskapa stor del av de ursprungliga vattenmiljöerna och därmed bl.a. minska tillförseln av näring.

Masteruppsats: Utvärdering av anlagda våtmarker i Örupsåns avrinningsområde – Ett arbete om anlagda våtmarkers effekt på vattenkvaliteten i Örupsån, Tomelilla kommun. För att förbättra vattenkvaliteten har fördelningen av ursprunget till näringsämnena kartlagts i avrinningsområdet och de anlagda våtmarkerna utvärderats. Utvärderingen av våtmarkerna gjordes genom att beräkna deras kapacitet att utföra denitrifikation och sedimentering i kombination med en analys av näringskoncentrationer över tid samt en massberäkning. Den totala kvävekoncentrationen har minskat med 31 % och fosfor har minskat med 25 % under 2004 – 2019, vilket anläggandet av våtmarkerna står för 2,0 % av minskningen av kväve och 2,2 % av fosfor. Den totala minskningen antas ha skett till största del genom upptag av kringliggande mark och vattendrag. För att förbättra vattenkvaliteten i Örupsån ytterligare föreslås att anlägga grunda och långa våtmarker i anslutning till Örupsån för att erhålla ett konstant flöde genom våtmarkerna med höga koncentrationer som optimerar näringsreningen.

Rapporten är ett samarbetsprojekt mellan HKR och Tomelilla kommun med syftet att undersöka möjligheten för anläggning av skyddszoner och ska ses som ett förberedande arbete till kommunens förundersökning. Dessutom diskuteras hur olika värden och ekosystemtjänster gynnas av en sådan åtgärd. Rapportens innehåll utgörs av information, metod, analys och slutligen ett resultat med föreslagna åtgärder. Utifrån de data som sammanställts från fältinventering och de kartor och analyser som gjorts har det visat sig vilka delsträckor längs med bäcken som är i behov av skyddszoner och/eller andra åtgärder. Dessa delsträckor ligger längs med åkermark som hotar bäcken med näringsämnes- och bekämpningsmedelsläckage och vissa har hög erosionsrisk. Hänsyn har tagits till hur dessa åtgärder kan bidra till att utveckla landsbygden och vara en del av Sveriges miljömål. Åtgärder som kommunen kan använda sig av för att motivera markägarna till att anlägga skyddszoner är informationsblad och informationsmöte samt workshop i att ansöka om ersättning för skyddszon.

Syftet med studien är att identifiera riskområden för fosforförlust genom ytavrinning på åkermark och utifrån de resultaten prioritera sträckor av vattendragen för anläggning av skyddszoner. Riskområdena på åkermark är framtagna genom att kombinera olika faktorer som till exempel markens lutning, hur vattnet rinner i landskapet och markens avstånd från vattendragen. Resultatet av studien kommer att ingå i ett vattenstrategiskt planeringsunderlag för Nybroån, Kabusaån och Tygeån där de kan användas för vidare analys och för kartproduktion. För att utvärdera noggrannheten av GIS-beräkningarna kommer fältbesök utföras för att utvärdera om de beräknade riskområdena stämmer överens med erosionen i verkligheten.

Sammanställning av befintlig information om vandringshinder i Nybroån, Kabusaån och Tygeån. Rapporten innehåller beskrivningar och förslag till åtgärder. Framtagen 2015 av William Walker, inom ett LOVA-projekt på uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i ”Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt” (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till förstudien. Observera att flera av de befintliga kunskapsunderlagen är gamla och/eller behäftade med brister. Informationen kan därför vara inaktuell.

Denna rapport beskriver resultaten från en biotopkartering av Nybroån. I denna kartering utgörs Nybroåns huvudfåra av samma sträckning som den Naturvårdsverket definierade vid utpekandet av värdefulla vatten. Den rinner upp i ett åkerdike ca 5 km sydost om Sjöbo och sedan rinner samman med Örupsån vid Nedraby och därefter rinner ut i havet strax öster om Ystad, avrinningsområde (089). Ån rinner genom Sjöbo, Tomelilla och Ystad kommuner och till större del genom åkermark, men i de övre delarna även genom betesmark. Rapporten har kommit till som en del i arbetet med miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”, inom vilket Nybroån är utpekad som nationellt värdefullt vatten med avseende på fiskvärden och nationellt särskilt värdefull med avseende på kulturmiljövärden. Resultaten beskriver bland annat identifierade nyckelbiotoper och restaureringsbehov och kommer att ligga till grund för framtida skydds- och eventuella restaureringsåtgärder av vattendraget. Biotopkarteringar av vattendrag utgör även viktiga kunskapsunderlag inom arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten där utgångspunkten är att ”god ekologisk status” i sjöar och vattendrag ska upprätthållas eller uppnås senast år 2015.

Historiska våtmarksområden enligt Skånska rekognoceringskartan från 1820 har digitaliserats och överförts till dagens fastighetskarta. Möjligheterna att återskapa stora våtmarker i områdena har bedömts med hänsyn till några vanliga konflikter samt miljönyttan. Konflikterna och nyttan har värderats och därefter har våtmarksområdena sorterats in i tre grupper efter prioritet; klass I (högsta prioritet), klass II (lägre prioritet) och avskrivet (mindre lämpligt att anlägga stora våtmarker). Digitaliseringen resulterade i totalt 241 stycken våtmarksområden. Bedömningen gav 33 stycken områden i klass I, 71 stycken områden i klass II och 137 stycken avskrivna områden. Föreliggande rapport är ett underlag för kommunerna i ett fortsatt arbete med våtmarksanläggning. I det fortsatta arbetet ska resurser riktas i första hand till återskapande av stora våtmarker i klass I-områden, i andra hand till klass II-områden. Målet ska vara att våtmarkerna görs så stora som möjligt och i första hand genom dämning. Markägarkontakter bör göras i ett tidigt skede så att resurser satsas i områden där intresse för våtmarker finns och så att ett positivt samarbete främjas från början. Tekniska förutsättningar och eventuella övriga konflikter måste undersökas mer i detalj för de områden där arbetet drivs vidare.

Under september och oktober 2003, samt juli 2004 (Trydeån från Tryde till Fågeltofta) genomförde ALcontrol i Malmö en inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde på uppdrag av Nybroåkommittén. Syftet var att få en bild över utbredningen för att ha som underlag för en bekämpningsplan. Björnlokan växer ofta i strandbrinken invid vattendrag där den konkurrerar ut annan växtlighet. När den vissnar på hösten ligger jorden bar och eroderar lätt bort under vinterhalvårets höga vattenflöden. Detta medför bl.a. en utökad uttransport av organiskt material och näringsämnen till östersjön. Inventeringen och sammanställningen genomfördes av Fredrik Holmberg, limnolog och ansvarig för recipientkontrollen i Nybroån inom ALcontrol. För inventeringen i Trydån från Tryde t.o.m. Fågeltofta svarade Lars-Göran Karlsson, ALcontrol Malmö, provtagare med bl.a. Nybroåns avrinningsområde som arbetsfält.

Våren och sommaren 1997 och delar av våren 1998 inventerades förhållandena utmed vattensystemet Nybroån med tillflöden. Projektet initierades av Nybroåkarnmitten och uppläggningen av projektet gjordes av Bengt Jadner (Tomelilla kommun) och Siv Bengtsson-Lindsjö (Ystads kommun) och har utförts som ett ALU-projekt av Robin Ekman och Robert Orlik. Förutom denna beskrivning finns data från faltprotokollen inlagda i en databas.